thisismyway

Sometimes it's just plain hard. Life can knock you down, it can break your heart. But the struggle makes you stronger, and the changes make you wise. And happiness has it's own way of takin' its sweet time. No,life ain't always beautiful. Tears will fall sometimes. Life ain't always beautiful, but it's a beautiful ride.

Weekend is coming up soon, and I have no plans.
S ska jobba hela helgen och Oddie är upptagen med sitt plugg...

Ytlighet. Det är många (alldeles för många)  människors största intresse. Aa, det OCH pengar då vill säga. Gå på rätt klubbar, ha alla dom dyraste kläderna och ha snygga kompisar är för många livet. Bränner dom 3000kr på krogen en kväll är det helt okej för dom, för då får dom allt det där -->tjejer runt bordet (snygga mycket möjligt men sen då?), folk som tittar på dom, och sen självklart blir dom välkomnade med öppen famn nästa fredag när kråksången går om igen.


Jag är glad för att jag har mina naturligt snygga och underbara vänner att skaka rumpa med i vimlet bland allt detta ovannämnda.

Igår började vi hos Sofia som, som vanligt, bjöd på hejjdundrande trevlig förfest, sen bar det av till Sturehof och med en avslutning på the Village. Men var tog lilla Sofia och Noor vägen på för äventyr?..
      

Igår hade jag och S en alldels underbar dag.
Vi inledde dagen med SPA på Hälsobadet, därefter blev det brunch på Fåfängan. Och senare in på små timmarna, daiquiri på Fridays och sen utgång på Berns. Fler ord om kvällen är bara överflödiga.

Facebook is a social networking website.Eller ska vara? Idag addar folk vilt omkring sig, många känner faktiskt inte alla dom vänner de har på sin vänner lista. Men visst, dom kanske gör det just för att networka (även fast jag tror det är Svenskens nyfikenhet av att kolla på bilder som drar).

Men nu får det fahan vara nog, jag får ca 10st event invitations och group invitations om dagen. Jag börjar bli trött på att behöva sitta och radera och radera. Det är samma sak med kedjebrev, när ska folk lära sig? Var går gränsen? Så snälla vänner, kan vi inte hålla oss till att nätverka och dela bilder på facebook och skita i alla dessa sketna group invitations och blajj.

VEM VILL konkurrera med min plutt lixom...?

Bli inte chockad, ta en del saker med en nypa salt !

Och till mina stammisar:Lovar, det ska bli mer kort från mina vardagar...önskar dock dom såg ut så här varje dag

Jag kan härmed skriva under på lördagens största mes, trots ett tappert försök med att hämta S hemma i villan och köra henne till Q8och dränka henne i Red Bull blev det ingen utgång. Vi drack rödvin hos mig, kolla film och nätshoppa. Jag vet, jag kommer få sota det här i veckan när det sprätter i mina party antenner..

Nu sitter jag här och skriver en personlig uppsats om varför just jag ska få gå på SDSU. Det är svårt, men jag har ju ganska klara mål med varför jag vill dit. Det svåra är bara att få ner dom i en uppsats på ett papper lixom. DET VORE enklare att svepa in mig i amerikanska flaggan och springa in på Amerikanska ambassaden och skrika "I am the American dream", hah näää nu skojjar jag med er ;-)

Jag undrar hur livet kommer bli där nere, jag och B diskuterar innan alla papper ens är klara var vi ska bo och vad vi ska göra på spring break..Vad vi är säkra på däremot är att vi åker dit oavsett...
Vi är rätt lika jag och B, vi är tjejer som inte vill bo och se samma saker och människor varje dag i flera år..Vi kan inte sitta still för länge...Vi älskar shopping och fest precis som alla andra chicks..vi läser aldrig (väldigt sällan) böcker från pärm till pärm...vi säger ofta att vi kommer kugga tentor och inlämningar men kommer ofta hem med ett VG..under månader vi kämpat för att behålla den amerikanska dialekten och under press från snobbig brittisk engelska har det ibland varit "tungt"..( vi har nog vår Emy att tacka för mycket också!!! We love you !)
..Vi har dock lovat oss själva att INTE göra en del saker vi gjorde i England. Men det är något som kommer visa sig på bildbevis där nerefrån tror jag.

Det känns i alla fall som jag fått ordning igen på livet efter mina senaste dagar av ständig otur. Snart har halva April gått och sommaren rullar närmare och närmare..Jag längtar och står med öppna armar för långa soliga mysiga sommarkvällar!

Jag bär en lapp i pannan där det står BÄST FÖRE 2008-07-22, fastän den syns inte såå bra..
Men jag kan hålla med om att de produkter som går ut först är de man äter upp först.
Nu förstår ni ingenting? Idil går du ut med en lapp också i pannan BÄST FÖRE 2008-07-22?

 Imorse fick man stå i skyhöga klackar och borsta bil jäveln..livsfarligt? Jag skulle föredra den här outfiten till jobbet istället..